Den som hatar kvisslor.

Idag har jag varit och gjort en ansiktsbehandling. Mmmm och lite aj.

"Oj, vad du är väldigt torr och känslig" sa hudterapeuten. 

Ja, jag vet som fnöske men rätt råbarkad om jag får säga det själv. 

Fast långt ifrån Lisbeth Salanders liga.

Jag är nyss hemkommen och har sett Kalle Jävla Blomquist och Lisbeth Salander in action.

Jag vill att Lisbeth ska vara på riktigt. Att hon faktiskt har fått tatuera "Jag är ett sadistiskt svin och en våldtäktsman" som hämnd på sin förövare och länsat Wennströms konton.

Jag sitter och jublar i biomörkret och jag är kanske oxå sadist som njuter av att blekfisen ligger på golvet och  kvider skitnödigt. (fast det var ju inte skit som pockade på....)

Ruben Salamander i Marimekkoförkläde var inte så tokig heller.

Jag har alltid tyckt att Peter Habers insatser i Beck varit usla. Men här var han riktigt bra. Han spelar kanske bara så där i Beckfilmerna? Då gör han det jävligt bra. Tönt.

Bra film, fyra klappor. Vill se fortsättning... 

Det är för sorgligt att Stieg Larsson gick bort. Jag hade så gärna läst en ny trilogi eller qvardruppel. Det hade varit kul för honom att veta att filmen gjort succe såsom böckerna.

Kuriosa: 

Första gången jag hörde talas om Stieg Larsson var när jag hoppade över en bekant till Malou Von Sievers på en liten, liten ö i Grekland. Senare stötte vi på honom igen. Då satt han djupt försjunken i Stieg Larsson värld på en liten, liten båt på ett guppande hav. 

Helt ointresserad av den grekiska öväldens horisont.

Långt senare förstår jag varför.