Back again from the wilderness. I,ve seen the big brown bear right in his fearless eyes. Nja, inte riktigt men man ser björn överallt när man är ute i norrländska bushen. Man hör dem med. "Brummeli brummeli vem lufsar där? Buskarna knakar en hund visst är där."
I Björnrike som gör skäl för namnet är det kallare, tystare och långsammare.
Först när man kommer dit kryper det i kroppen. Vad ska vi göra? Vad gör vi här? Det är varmare hemma. När man ska hem vill man inte det. Man hade landat och kommit in i lunken. Inte för att vi låg på sofflocket direkt. På med regnställ och ut i friska luften.
Vi gjorde en två kilometer vandring längs fjällfloden brummeli, brummeli lufsar någon där? över broar, stock och sten till ett ca: 30 m. högt vattenfall. Det var ett riktigt äventyr och jag kände mig som Ronja rövardotter.
Nästa dag drog vi med fyrhjulingar kom igen Björne så racear vi upp till bergstoppen och kände jag mig som James Bond.
L fick upp finfina öringar och J har lärt sig att flugfiska. Han kände sig nog som Brad Pitt i "Där floden flyter fram" när han till slut lärt sig och trasslat sig ur fisketråden.
E och jag var på marknad i Vemdalen och det var precis som i Midsomer. Ett riktigt happening.
Jag frossade i blåbär till frukost. Simhoppet på Eurosport och Yatzy var kvällsnöjet.
E vann hela tiden så allt var i sin ordning. Mysigt, hit åker vi snart igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar