Dunka-dunka.

Igår tillbringade jag hela dagen i en sporthall igen. Den här gången var det discodans som utfördes. E:s nya passion. Fyra förväntansfulla mammor skulle tårögt (iallfall jag men jag vågade inte titta på de andra) se på våra fyra duktiga flickor som viftar, vevar, skuttar och LER i takt till dunk-dunk-dunk-dunk-dunk -musik.

Första tävlingen för E och sin partner F i pardisco och sen även i singel. Samspelta så det förslår. Mycket duktiga. De gick vidare några snäpp men ingen finalplats???? De var ju bäst, det kunde ju alla se. Mest utstrålning, extremt samspelta och det lyste kring dem. Var det bara jag som såg det???? Herregud.

Lite smått partisk kanske.

Det var även en studie i osmakliga discodräkter. Det var glitter och lackkreationer med neonfärger, glitter och spets. Too much av allt. På E:s bronsnivå får det inte förekomma glitter, glans, lack eller glittrigt smink. Sen i silvernivån verkar det explodera i rosa ögonfransar, lack och tuperat jättehår. Jag föredrar en sportig stil.

Det var en trevlig dag med likasinnade väninnor trots att kvällen innan blev sen och blöt.

Mingelbilderna från invigningen på Ritz var som sig bör tagna på poserande snygga människor.( bilden de tog mig var inte med )

Det finns dock ett foto som man hajar till på. Där står J och gör en grimas, ser helt sjuk ut, precis bakom en lycklig tjej som äntligen får vara med på mingelbild.

Jisses och han ska man va' gift med.

Sammantaget får detta mig att tänka på Borat i neonbaddräkt.