
Jag är inte så bra på att ta det lugnt. Men vad gör man när hela vardagsrummet är utplockat så man får hoppa över allt hela tiden.
Städade på lördagen för att stå ut och när jag kommer hem på kvällen har vår otroligt snälla målarvän O slipat spackel så dammet ligger tungt överallt.
Det är klart att man biter ihop och är tacksam för hjälpen man får. Det blev otroligt fint och perfekt gjort. För att byta tjänster var J hos O och snickrade. Vi är säkert helt slut allihop.
Varför skulle jag vara mest slut och få nervsammanbrott när inte de andra får det.
Biter ihop, biter ihop , biter ihop. Jag är ingen klenis. Jag orkar. Det har jag ju alltid gjort.
Biter ihop, biter ihop.
1 kommentar:
Alla fungerar ju olika.
Du är inge konstig.
Bit inte ihop. Inte bara i alla fall :D
Skicka en kommentar