Idag hörde jag nåt klokt. Du är inte ditt jobb eller det du gör. Du är du. Först och främst.
Ev. jobb, hobbies kommer som en bonus.
Det är så sant som det är sagt. Har aldrig tänkt på det på det sättet.
Om jag inte är jag, först och främst och sedan lägger på t.ex. min yrkesroll får jag inget djup eller nyanser i min roll, i mina tavlor, som mamma, i mitt sätt att förhålla mig till ...allt.
Klurigt det där. Hoho, Mia Thörnblom var äääär du?
1 kommentar:
Du har ju rätt, samtidigt så formar ju jobbet en som person rätt mycket. Vem är jag utan färgfläckar? Vem är du utan häng-vik-sälj-och-upplägg-tänk?
Vad är hönan och ägget liksom?
Beyonce!
Tomorrow!
Skicka en kommentar