Innebandyträning.

Mitt i projektet måla krånglig hall ringde telefonen. 19.05.

Jag kände det redan innan jag lyfte luren genom luften liksom. Ska jag svara?

Varför ringde jag inte? Hade liksom ingen bra ursäkt. Drog på det, glömde det , de kanske inte märker att jag inte kommer . Men så ringde de. "-Hej, vad är du? Vi väntar! Vi är en man kort! 

Shit, de kom ihåg mig. Harkel, harkel. "Eh ...jo.. ehhh.. jag målar hallen". Kände mig lika stor som Tummelisa överkörd av en indränkt roller. Ja, jag har inte riktigt nån bra ursäkt förutom att jag är.... slö. Jag biktar mig här och nu. Förlåt mina fd? innebandykompisar.